Oväder på ingång

Hösten nalkas och sen kommer snön

Hösten nalkas och sen kommer snön

Den första höststormen verkar vara på ingång över landet och jag tillhör nog minoriteten som ser fram emot detta. Varför? Jo, jag tycker helt enkelt om ”extremväder”, så länge det inte blir livshotande extremt. Jag tycker helt enkelt om när det händer lite, speciellt i trafiken.

Låsta bromsar på släpet

Låsta bromsar på släpet

Att ligga ute på vägarna i riktigt skitväder ger spänning och utmaning. Visst kan jag sitta och svära när jag fastnar eller något annat händer, men jag uppskattar ändå utmaningen som detta innebär. Dessutom känner jag mig nöjd när jag väl parkerat helskinnad för dagen.

I vintras, eller rättare sagt i slutet av vintern, fastnade jag i Norrtälje med bil och kärra – på helt plan mark och det innebar 45 minuters slitande och svärande utan resultat.

Tillbackad med bil 170 på ICA Väddö på vintern.

Tillbackad med bil 170 på ICA Väddö på vintern.

Jag skulle backa in släpet på en parkering och med en personbil på ena sidan var jag tvungen att vrida kärran ganska snävt och helt plötsligt upptäckte jag en snödriva vid höger framdäck. Samtidigt som jag stannade insåg jag mitt misstag – jag stod still med kärran i 45 graders vinkel i förhållande till bilen. Kärran var full med tomgods – bilen halvfull, med all vikt över framstammen. När jag försökte köra framåt, hände absolut ingenting förutom att backdäcken spann på den lätt fuktiga snö- och isbacken. Jag kom varken framåt eller bakåt och jag blockerade dessutom hela parkeringen.

Kämpade i drygt 45 minuter med att kasta in kartong, papper, snö, grus, grenar och spännband under bakdäcken, men ingenting hjälpte. Jag hade kopplat av kärran, men det gjorde ingen skillnad. Boggin var givetvis uppe, men det spelade heller ingen roll. Tillslut var det bara att krypa till korset, ringa chefen och invänta bärgare som drog loss mig utan några som helst problem.

Detta var dock enda gången jag fastnade i vintras och det är även första – men antagligen inte sista – gången som jag tvingats kalla på bärgare.

Vatten är halt

Vatten är halt

Nu är det ännu ett tag kvar till vintern, men extrema regnoväder kan ställa till det nästan lika mycket som snön. Folk har nog i regel mindre respekt för vatten på vägen än för snö och is, även fast vatten egentligen är ”halare” än både snö och is. Vattenplaning innebär total avsaknad av väggrepp medan snö och is innebär minskat väggrepp.

Man behöver inte få vattenplaning för att snurra runt. Det räcker att vägbanan är fuktig, så är den betydligt halare än annars, vilket alltför få verkar tänka på. Att hålla avstånd blir således extra viktigt, i dubbel bemärkelse – sikten är sämre och vägbanan är hal.

Läs mer på Expressen

En kommentar

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *