Ödehuset i Valla

Ödehuset i Valla utanför Enköping

Ödehuset i Valla utanför Enköping

För ett par år sedan låg det här huset utanför Enköping ute på Hemnet för 170.000 och jag kunde inte låta bli att åka förbi och fotografera det, innan någon eventuellt köpte det och började renovera det.

Underhållet har legat nere i några år

Underhållet har legat nere i några år

Jag var lite förvånad över att de flesta glasrutorna var hela. Det brukar ju vara det första som ryker på en övergiven byggnad, men avståndet från Enköping har väl skonat huset från de värsta vandalerna.

Rena soptippen på insidan

Rena soptippen på insidan

På insidan såg det ut som en soptipp. Det fanns väldigt mycket färgdunkar, oljedunkar och annat industrirelaterat material i många av rummen.

Köket verkar ändå ha använts

Köket verkar ändå ha använts

Kryddor på spisen, tallrikar och kastruller tyder på att köket använts ganska länge. Inget av detta var sönderslaget, så troligtvis har köket varit i funktion ända tills huset övergavs helt.

Ett av de mer undanröjda rummen

Ett av de mer undanröjda rummen

Ett av de centrala rummen på nedervåningen verkar ha blivit skonat från den allmänna nergången, eller så har det tömts på bråte som istället hamnat i de angränsande rummen. I vilket falls om helst, så var det här ett av få rum som inte såg ut att ha drabbats av ett bombnedslag.

På övervåningen fanns också ett relativt skonat rum

På övervåningen fanns också ett relativt skonat rum

Även på övervåningen var det centrala rummet relativt skonat och även det tyder på att det blivit uppstädat.

Allt bråte verkar ha samlats i de kringliggande rummen

Allt bråte verkar ha samlats i de kringliggande rummen

Rummen på både neder- övervåning som gränsar till det centrala rummet verkar ha blivit uppsamlingsplats för allehanda bråte.

Prydnadssaker kvar på en fönsterbräda

Prydnadssaker kvar på en fönsterbräda

I ett av rummen på övervåningen har något ställt upp små prydnadssaker på fönsterbrädan.

Expressen från 1989

Expressen från 1989

Ett exemplar av Expressen från 12 juli 1989 kanske hör till husets sista dagar som bebott hem.

Nere i källaren står den gamla pannan

Nere i källaren står den gamla pannan

Nere i källaren står den gamla ved- eller oljepannan som fungerade som värmekälla både för värme och varmvatten.

Ett av tecknen som tyder på att någon försökt röja upp

Ett av tecknen som tyder på att någon försökt röja upp

Ett av få tecken som tyder på att någon försökt påbörja en uppröjning av stället.

Det skulle vara väldigt intressant att få reda på varför huset övergavs, så har du information om det får du gärna dela med dig. Jag var förbi stället igår och såg då att någon köpt huset och börjat renovering av det. Ska bli intressant att se hur det ser ut när det är klart, men av hänsyn till de nya ägarna, så tog jag inga foton på huset.

Ullunda vad

Ullunda vad utanför Enköping

Ullunda vad utanför Enköping

Några kilometer väster om Enköping löpte en allfarväg genom Ullunda vad för över tusen år sedan. På den tiden var Ullbrobäcken och Enköpingsån bredare än idag och söderut var markerna vattensjuka. Mellan Ullbro och Ullunda gård hade bäcken en fast lerbotten som man stenbeklädde och därmed skapades ett säkrare och stabilare vadställe både för djur och människor. Dessa stenar finns kvar än idag och du kan vada över bäcken precis som de gjorde på vikingatiden.

Runsten som även agerade vägmarkering

Runsten som även agerade vägmarkering

Väster om vadstället står en runsten från 1000-talet e.kr väl placerad så att alla förbipasserande kan se den och den berättar:

Han for dristigt
förvärvade ägodelar
ute i Grekland
åt sin arvinge

Vacker soluppgång bakom Ullunda vad

Vacker soluppgång bakom Ullunda vad

De morgonpigga som var på väg in mot Enköping möttes av en vacker soluppgång när de tog sig över vadstället vid Ullunda.

Norr om vadstället låg ett stort gravfält under vikingatiden, bestående av låga gravhögar, men dessa förstördes när marken började brukas på 1870-talet. Under årens lopp hittades föremål från de gamla gravhögarna vid plöjningen och på 1930-talet frigjorde en plöjning några större stenar under vilka en gammal spjutspets tillsammans med ytterligare några järnföremål hittades. En arkeolog kallades till platsen och hans undersökningar visade att stenarna dolde en gammal brandbegravning.

Den döde hade lagts i en båt tillsammans med sin stridsutrustning och andra föremål som skulle vara honom till nytta på färden till dödsriket. Betsel och andra hästdetaljer tyder på att även en häst fick följa med honom i graven.

Eriksgatan var på medeltiden den väg som den nytillträdde kungen, utsedd vid Mora äng utanför Uppsala, skulle ta från Uppsala, via Enköping till Strängnäs och vidare ner genom Småland. På vägen tillbaka skulle kungen resa genom Västmanland och därefter korsade han Sagån vid Nykvarn och troligen passerade eriksgatan Ullunda vad på vägen tillbaka till Uppsala.

Runstenarna kring vadet tyder på att trakten redan vid den här tiden beboddes av en välbärgad och inflytelserik släkt. Läget vid allfarvägen innebar att man befanns sig i händelsernas centrum och man fick ta del av nyheter som de passerande förde med sig och man mötte både konungar och stormän på resa utöver vanligt folk.

Jag valde ACDSee Pro 8 istället för Lightroom 6

Jag valde ACDSee Pro 8 istället för Lightroom CC

Jag valde ACDSee Pro 8 istället för Lightroom CC

Efter flera dagars intensiv testkörning av ACDSee Pro 8 för att komma fram till huruvida jag ska välja det istället för att uppgradera till Lightroom 6 eller Lightroom CC, så bestämde jag mig till slut för ACDSee Pro 8.

Att det blev ACDSee istället för Lightroom CC, som var alternativet jag lutade mest åt när det gäller Adobe’s alternativ (för att få Photoshop), beror på att ACDSee har ett snabbare och effektivare gränssnitt, speciellt när det gäller att organisera och hitta specifika foton. Att kategorisera, nyckelordsmärka och betygsätta foton går lättare och snabbare i ACDSee. Sen är ACDSee blixtrande snabbt när det gäller bildvisningen.

När det gäller själva bildredigeringen, så är det inte så stor skillnad på slutresultatet, men vägen dit skiljer sig åt. I de flesta fallen upplever jag att jag får till ett bra resultat snabbare i ACDSee.

ACDSee är heller inte lika låst till sin databas som Lightroom. ACDSee använder visserligen databasen för att hålla reda på dina foton, men du kan även bädda in all ACDSee’s metadata direkt i bildfilerna, som sedan fungerar som en automatisk backup av dina data. Gör du det, så kan du radera databasen, skapa en ny databas och enbart genom att bläddra igenom dina foton, så återskapar ACDSee en databas med informationen lagrad i bildfilerna. Detta fungerar för alla bildtyper, men i de fall filtypen inte har stöd för inbäddning av data i själva bildfilen, så sparas dessa data i en sidofil. Resultatet är dock detsamma.

En annan orsak till varför jag valde ACDSee framför Lightroom är Adobes påfund med prenumerationstjänsten. Jag är inte alls lockad att prenumerera på ett program och det var därför jag övervägde Lightroom 6 istället för Lightroom CC. Att köpa en uppgradering till Lightroom 6 skulle kosta mig drygt 650 riksdaler, men då skulle jag inte fått Photoshop, vilket jag skulle få om jag valde prenumerationsalternativet, men då skulle jag å andra sidan få betala över 1.000 per år.

Flytta ACDSee’s databas

ACDSee använder en egen databas för att hålla reda på en mängd information om dina foton. Bland annat innehåller databasen sökvägen till respektive foto, ett index över nyckelord, kategorier och betyg. Det är tack vare denna databas som du snabbt och enkelt kan söka, sortera och filtrera bland dina foton.

Sökvägen till ACDSee's databas hittar du under inställningar

Sökvägen till ACDSee’s databas hittar du under inställningar

Om du byter dator, hårddisk eller installerar om systemet eller av någon annan anledning behöver komma åt ACDSee’s databas, så kan du hitta sökvägen till den under menyn ”Tools -> Options…”. I listan till vänster väljer du alternativet ”Database” och då hittar du sökvägen högst upp till höger.

Tyvärr, så har inte ACDSee någon funktion för att ändra sökvägen i efterhand, men det är fullt möjligt att göra detta manuellt via Windows Register, där denna inställning sparas.

Windowsregistret innehåller inte bara inställningar för ACDSee utan det innehåller de flesta inställningarna som har med din dator att göra, så ska du in och peta där – se till att du vet vad du gör. Chansa inte utan var säker på att du ändrar i rätt fält.

Starta Regedit för att redigera i Windowsregistret

Starta Regedit för att redigera i Windowsregistret

För att komma åt Windowsregistret, tryck Windows + R. Skriv ”regedit” i textrutan och tryck Enter eller klicka på OK.

Registereditorn

Registereditorn

Förhoppningsvis får du upp ovanstående fönster och har du inte använt Registereditorn tidigare, så bör det se ut exakt som ovan.

Klicka dig fram till rätt katalog

Klicka dig fram till rätt katalog

ACDSee sparar sökvägen till sin databas under följande adress och du kommer åt den genom att successivt bläddra dig fram till ”Dator\HKEY_CURRENT_USER\SOFTWARE\ACD Systems\ACDSee Pro\80”

Var väldigt observant när du väljer de olika katalogerna i trädstrukturen! Felaktig redigering i registret kan innebära att du inte får igång Windows, eller att något slutar att fungera.

Klicka slutligen på katalogen ”80” i den vänstra listan. Till höger listas en massa rader med inställningar och där skrollar du ner till ”DBFile” under kolumnen ”Namn”. När du lokaliserat ”DBFile”-raden, så ser du sökvägen till ACDSee’s databas under kolumnen ”Data”.

Redigera sökvägen till ACDSee's databas

Redigera sökvägen till ACDSee’s databas

Observera! Se till att ACDSee är avstängt innan du gör någon ändring i registret!

För att redigera sökvägen, dubbelklicka på ”DBFile”, så du får upp ovanstående fönster. I textfältet ser du den aktuella sökvägen till databasen och du kan redigera den genom att skriva in en annan adress, men innan du redigerar sökvägen, kopiera och klistra in den i något textdokument, så du kan återställa den om något skulle gå fel.

Som du ser på sökvägen, så pekar den mot en specifik fil, men detta är inte hela databasen. I katalogen som ”*.dbin”-filen ligger finns en underkatalog med samma namn som ”filen.dbin” och det är i den underkatalogen som själva databasen ligger, uppdelad på flera filer.

För att flytta ACDSee-databasen ska du kopiera/flytta både databasfilen och den tillhörande underkatalogen till den nya sökvägen.

Som du ser på bilen ovan, så har jag valt att placera databasen i en katalog vid namn ”ACDSee databaser”. I katalogen ”ACDSee databaser” ligger filen ”Fotoalbum.dbin” och underkatalogen ”Fotoalbum” och det är i katalogen ”Fotoalbum” som själva databasfilerna ligger.

För att vara på den säkra sidan rekommenderar jag att du kopierar databasen från den gamla platsen till den nya. Du kan döpa om filen ”Fotoalbum.dbin”, eller vad din fil nu heter, för att verkligen verifiera att ACDSee läser in rätt databas.

Ändra sökvägen i fönstret ovan och klicka på OK. Ändringen är sparad och du kan starta ACDSee.

Skulle du få något felmeddelande om att databasen inte kan hittas, så har du gjort något fel någonstans, men eftersom du inte raderat något, så är det ingen större fara. Kolla systematiskt igenom dina ändringar och kontrollera extra noga att du angivit korrekt sökväg.

1 2 3 4 5 233