Aeneas

Aeneas och Turnus

Aeneas och Turnus

Aeneas var en hjälte från Troja, son till prins Anchises och gudinnan Venus (grekiska Afrodite). Förutom att han är en person i den romerska mytologin, så återkommer han även i den grekiska mytologin och omnämns bland annat i Homeros Iliaden. Men det är i den romerska mytologin som han får blomstra ut och då främst i Vergilius verk, Aeneiden, där hans äventyr över haven tillslut leder honom till Italien.

Grekisk mytologi och epos

Homerisk hymn till Afrodite

I den homeriska hymnen till Afrodite, den grekiska kärleks- och fruktbarhetsgudinnan, berättas historien om Aeneas födelse.

Afrodite har förorsakat att gudarna, speciellt Zeus, förälskat sig i dödliga kvinnor och som hämnd sätter Zeus känslor i hennes hjärta för Anchises, som ser om sitt boskap kring kullarna runt berget Ida. När Afrodite får syn på honom blir hon helt betagen. Hon klär sig som för bröllop bland gudarna och visar sig för honom. Han blir i sin tur betagen av hur vacker hon är och är övertygad om att hon är en gudinna, men Afrodite presenterar sig som prinsessa från Frygien.

Efter att ha älskat med varandra berättar hon sanningen om sig själv och Anchises fruktar för konsekvenserna av att ha lägrat en gudinna. Afrodite försäkrar honom att han kommer bli beskyddad och att hon ska föda honom en son som han ska ge namnet Aeneas. Hon varnar honom dock, att aldrig yppa ett ord om att han lägrat en gudinna.

När Aeneas fötts tar Afrodite honom till nymferna vid berget Ida. Hon instruerar dem att uppfostra honom fram till fem års ålder, då de ska föra tillbaka honom till Anchises.

Enligt andra källor, skryter Anchises om att ha legat med en gudinna och som straff skickar Zeus en blixt i hans fot. Han blir förlamad i foten och Aeneas tvingas bära honom när de flyr undan lågorna i Troja.

Homeros Iliaden

I Homeros Iliaden framställs Aeneas som en mindre betydelsefull karaktär som två gånger räddas undan döden av gudarna. Han är ledare för en trojansk allians, tredje kusin och löjtnant under Hektor, den Trojanska kungen Priams son.

Aeneas mor Afrodite kommer till hans hjälp på slagfältet ett flertal gånger och han är även en av Apollos favoriter. Afrodite och Apollo räddar Aeneas vid en närkamp med Diomedes av Argos, som nästan kostade honom livet, och förde honom till Pergamos för att återhämta sig från sina skador.

Även Poseidon, den grekiske havsguden, som i normala fall favoriserar greker, kommer till Aeneas undsättning efter att han fallit vid slaget Achilles. Poseidon konstaterar att Aeneas, trots sin härkomst från en mindre betydelsefull kunglig familj, är ämnad att bli kung över det Trojanska folket.

Romersk myt och litteratur

Historien om Aeneas fördes vidare av romerska författare och en inflytelserik källa var Cato den äldres verk ”Origins” som berättade om Roms grundande, dess första kungar och krig.

Vergilius Aeneiden

I Vergilius Aeneiden berättas att Aeneas var en av få som lyckas komma undan med livet i behåll efter Trojas fall och gudarna uppmanar Aeneas att samla ihop en grupp och fly till Italien. Gruppen kallas Aeneaderna och består av Aeneas bundsförvanter, familj och vänner, bland annat hans far Anchises, vännerna Achates, Sergestus och Acmon, helbrägdagöraren Palinurus, och sonen Ascanius, även kallad Iulus, Julus eller Julius. Förutom vänner och familj, så för Aeneas med sig Lares och Penates, statyerna föreställande Trojas husgudar.

Gruppen gör flera misslyckade bosättningsförsök, bland annat på Siciliens västkust där fadern Anchises fridfullt dör. Efter nästan sex års irrfärder försöker gudinnan Juno sätta käppar i hjulen för Aeneas genom att övertala kung Aeolos att släppa lös stormvindarna, som Jupiter själv spärrat in under en väldig klippa på ön Aeolia, och där satt kung Aeolos att bevaka. Hon bönfaller kungen, som minns att det är henne han har att tacka för mycket, och bifaller därför hennes önskan.

Den kraftiga stormen som Aeolos släpper lös skingrar Aeneas flotta, men havsguden Neptunus hör dånet från stormen och när han upptäcker den trojanska flottan, som kämpar för sitt liv, förstår han att det är systern Juno som ligger bakom. Vredgad vänder han sig till Euros och Zefyros och ber dem hälsa kung Aeolos, att dennes domäner inte sträcker sig utanför ön och klippan han är satt att bevaka. Därefter lugnar han vindarna och havet och när havet åter är lugnt samlar Aeneas de resterna sju fartygen av sin flotta och styr mot Libyens kust.

I Karthago välkomnas Aeneas och hans följe av Karthagos drottning, Dido, och där återförenas han med de flesta av de han trott sig förlorat i Junos anbragta storm. Juno, som i framtiden sett hur hennes älskade stad, Karthago, ska erövras av trojanska ättlingar, tar hjälp av Amor, som förgiftar Dido med kärlekens gift och snart inleder hon ett förhållande med Aeneas. I nästan ett år får det hållas, men tillslut påminner Venus honom om sitt uppdrag, och övertalar honom att lämna Karthago i smyg.

När dessa nyheter når Dido blir hon ursinnig och uttalar en förbannelse över Aeneas, en förbannelse som för alltid ska komma att sätta fiendskap mellan Karthago och det romerska riket. En fiendskap som tillslut ska leda till krig, de puniska krigen, där Karthago slutligen jämnas med marken. Marken beströs därefter med salt för att inget mer där ska kunna växa.

Efter vistelsen i Karthago återvände gruppen till Sicilien där de uppför ett begravningsspel till Aeneas fars ära, som dött ett år tidigare. Därefter fortsätter gruppen sin resa och når tillslut Italiens västkust, Latium, där de landstiger och Aeneas stiger ner till underjorden där han träffar Dido, som dock vänder honom ryggen och återvänder till sin man, och sin far som visar honom sina efterföljares framtid och därmed historien om Rom.

Kung Latinus välkomnar Aeneas och hans exil-trojaner och låter dem bosätta sig i Latium. Dottern Lavinia är trolovad till kung Turnus av Rutuli, men Latinus får höra en profetia om att hon ska trolovas med en utlänning, närmare bestämt Aeneas. Han tror på profetian och väljer att bryta trolovningen mellan Lavinia och Turnus som då förklarar Aeneas krig, pådriven av gudinnan Juno. Aeneas vinner kriget och Vergilius redogörelse avslutas abrupt när Turnus dödas.

Andra källor

Resten av Aeneas biografi utgörs av olika antika källor, bland annat Livy och Ovids ”Metamorphoses”. Enligt Livy vann Aeneas, men Latinus dog i kriget. Aeneas grundade staden Lavinium, uppkallad efter sin fru. Senare välkomnade han Didos syster, Anna Perenna, som begick självmord efter att ha fått höra om Didos svartsjuka.

Efter Aeneas död lyckades Venus övertala Jupiter att göra honom odödlig och flodguden Numicus befriade honom från alla hans dödliga delar och Venus smorde därefter in honom i ambrosia och nektar och han blev guden Jupiter Indiges.

Medeltida källor

Under medeltidens berättelser om Troja framkom en annan syn av Aeneas och den franska ”Roman d’Enéas” från 1200-talet lyfter frågan om Aeneas sexuella läggning.

I Vergilius verk framställs Aeneas som en heroisk heterosexuell man, men under medeltiden börjar man åtminstone misstänka homosexuella tendenser hos Aeneas och det är det ”Roman d’Enéas” lyfter fram, när drottning Amata motsätter sig giftermål mellan Dido och Aeneas med hänsyftning till att han skulle vara förtjust i pojkar.

Andra medeltida tolkningar av Aeneas influerades till stor del av Vergilius och andra latinska verk. Speciellt skildringarna av Dares och Dictys, omarbetade av den italienska 1300-tals författaren Guido delle Colonne i ”Historia destructionis Troiae”, påverkade senare skildringar.

Från Gudio fick Pearl Poet och andra engelska författare för sig att Aeneas lyckade flykt från Troja kunde varit en belöning för förräderi och något som han skulle blivit bestraffad för av Hecuba, Trojas drottning.

I ”Sir Gawain and the Green Knight” från 1400-talet framställer Pearl Poet, liksom andra engelska författare i andra skrifter, att grundarna av Britannien skulle ha ett släktband med Aeneas. De skriver även att Aeneas blev ”ställd inför riksrätt för sin trolöshet, mestadels överbevisad”.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *