Hur mycket är en hästkraft

På de flesta motorsidorna hittar man diskussioner om olika bilars (motorers) effekt och man jämför ofta den ena motorn med den andra och det är diskussioner om huruvida en dieselmotor är bättre än en bensinmotor.

Vad det flesta dock inte har en aning om är, vad en hästkraft egentligen är.

1 hästkraft = 75 kg 1 meter över backen på 1 sekund

1 hästkraft = 75 kg 1 meter över backen på 1 sekund

1 hästkraft = den kraft som krävs för att lyfta 75 kg, 1 meter över backen, på 1 sekund.

Vad betyder vridmoment?

För mig som inte tycker om att växla i onödan och som sitter i en lastbil större delen av dagarna är inte effekten det viktigaste utan vridmomentet.

Vridmoment är svårt att både förklara och förstå, men helt enkelt är det ett mått på hur stor skiftnyckel man har, alltså längden på hävarmen. Ju längre skiftnyckel (hävarm), desto större vridmoment utsätter man muttern för.

I en vanlig förbränningsmotor av kolvtyp (som vi har i de allra flesta bilarna), är slaglängden av stor betydelse för vridmomentet. Ju längre slaglängd, desto längre hävarm eftersom radien på vevslängen blir större och det är denna del som överför kraften från vevstaken till vevaxeln.

Vridmoment

Vridmoment

För att försöka förklara skillnaden, så tänkt dig att du ska dra åt en mutter med en skiftnyckel. En liten skiftnyckel kan du vrida runt mutterns axel mycket snabbare än en stor skiftnyckel, men skulle muttern snurra trögt, så måste du ta i betydligt mer med den lilla skiftnyckeln. Med den stora skiftnyckeln är det inga problem att dra åt muttern även om den kärvar, men det går inte alls lika snabbt.

Eller så använder du samma skiftnyckel, men greppar den på olika ställen, enligt bilden ovan. Sätter du handen vid punkt A, så måste du ta i betydligt mer än om du väljer att sätta handen vid punkt B.

Om du förstår detta, så förstår du vad vridmoment är.

Hur fort du vrider om skiftnyckeln är det som mäts i hästkrafter och var du greppar skiftnyckeln är vridmomentet. Vridmomenten är resultatet av effekten vid ett visst varvtal och formeln gäller för både bensin- och dieselmotorer – testa gärna med min lilla kalkylator för att räkna ut vridmomentet för valfri motor.

Starkaste motorn

Oavsett om det är en bensin- eller dieselmotor, så är den angivna effekten densamma. 100 Hk i en bensinmotor är precis lika mycket som 100 Hk i en dieselmotor.

Om bägge motorerna har 100 Hk, så kommer vridmomentet vara betydligt högre i dieselmotorn och detta på grund av bränslets egenskaper och dieselmotorns högre kompressionsgrad. Sammantaget, så har dieselmotorn högre verkningsgrad än bensinmotorn och detta märks både i högre vridmoment och lägre bränsleförbrukning.

Man kan dock inte säga att den ena är bättre än den andra eftersom bägge har sina för- och nackdelar. För en sportbil, så är en bensinmotor att föredra, men ska man dra tung, så är en dieselmotor att föredra.

För att erhålla samma effekt (hästkrafter) ur en dieselmotor som ur en bensinmotor, måste motorn (cylindervolymen) göras större.

För att mäta vem som har störst.., så tänkte jag avsluta med ett exempel.

En tävling mellan två identiska bilar, där endast motorerna skiljer och där den ena bilen har en bensinmotor på 100 Hk och den andra har en dieselmotor på 100 Hk, kommer att vinnas av bilen med dieselmotor eftersom denna har högre vridmoment än bilen med bensinmotor och detta kommer fälla segern.

I ovanstående exempel där bägge bilarna har 100 Hk kommer dieselmotorn att ha större cylindervolym än bensinmotorn.

Man skulle kunna göra tvärtom – bägge motorerna har, istället för samma effekt, samma vridmoment. I detta fall kommer bensinmotorn att vinna då denna har högre effekt.

Varken den första eller andra tävlingen är dock någon rättvis tävling och det går aldrig att skapa en rättvis tävling med lika förhållanden eftersom det är som att låta en elefant tävla mot en häst. Elefanten är bra på att lyfta tungt, men den springer inte speciellt snabbt. Hästen är snabb, men orkar inte bära lika tungt.

Denna jämförelse är nog den bästa jag kan komma vad gäller jämförelser mellan bensin- och dieselmotorer.

Vilket som är bäst eller vilket som är att föredra är upp till var och en och beror helt på vad man är ute efter.

Läs även ”Mer om hästkrafter”.

Andra bloggar om hästkrafter: Lilla Gumman

5 kommentarer

  • Viktor

    Intressant artikel må jag säga, var långt ifrån vad jag trodde 1hk var…
    Jag funderar på att köpa en begagnad husbil: en Ford Transit från 1990.
    De säger att bilen är 55kw som blir 74hk då, min fråga är: vad skulle toppfarten bli då i km/h?
    Bilen är 5,5m lång, 2,5m hög och tjänstevikt 2300kg (om det nu påverkar det hela)

    Vad tror du på ett ungefär?

    Med vänlig hälsning
    /Viktor

  • Om bägge motorerna har 100 Hk, så kommer vridmomentet vara betydligt högre i dieselmotorn och detta på grund av bränslets egenskaper och dieselmotorns högre kompressionsgrad.

    Detta klipp från ovan är helt felaktigt såtillvida att det är en relation mellan vridmoment och varvtal. Om båda motortyperna tar ut 100hk vid samma varvtal, så är vridmomentet exakt lika. Detta har inget med vare sig bränslets egenskaper eller kompressionsgrad att göra. För den som är intresserad så går det att läsa mer om detta på min hemsida http://www.sweet16.se /Tekniksidan. Där finns det ett antal flikar som berör ämnet. /Pelle Söderström

  • Janne Kjellberg

    Det är illa när skribenter inte fullföljer resonemanget som i ovanstående beskrivning av vridmoment. Det är, vilket Pelle Söderström helt riktigt påpekar. avhängigt varvtalet inte kompression eller bränsle. Om det skulle vara så skulleformeln för vridmoment inte stämma.

    Momvrid=9,55x10milj x p/n. Då erhålls vridmomentet i newtonmillimeter, vilket lätt kan omräknas till Nm eller kpm.

    p=effekt i kW samt n=varvtal/min

  • PER A

    Sitter precis och sorterar min egna tankar om detta.
    Är det inte så att en motors vridmoment skapas av kraftimpulser från motorkolvarna?!
    Vevaxelns vevslängar är hävarmar. Kraft gånger hävarm ger vridmoment.
    Men vridmoment per sekund, dvs effekt är en funktion av hur MÅNGA kraftimpulser per sekund som avges och hur STORA kraftimpulserna är. Kraftimpulsernas storlek är en funktion av bränslets mängd och förbränningskaraktär, mängd syre, samt ”timing”. Mängden syre är flaskhalsen. Om vi eftersträvar många kraftimpulser per sekund, så måste vi antingen ha många kolvar i arbete per vevaxelvarv eller ett högt motorvarvtal.
    Om vi talar ”sugmotorer” (egentligen så ogillar jag begreppet ”sug” i allt vad pumpar gäller då det är atmosfärstrycket som fyller ett tomrum eller ”vacuum” så sjunker fyllnadsgraden och därmed syremängden in till förbränningsrummet när varvtalet ökar. Atmosfärstrycket hinner helt enkelt inte med att fylla på med syre. Och i och med etta så minskar kraftimpulserna i storlek när varvtalet ökar. Vridmomentkurvan ”toppar” därför på ett relativt lågt varvtal pga av den lägre fyllnadsgraden ger mera negativt utslag än vad det ökade antalet kraftimpulser gör. En förgasarmotor har lägre fyllnadsgrad en en direktinsprutad motor pga av den strypande ”dysan” i förgasarhalsen. En direktinsprutad motor har ”raka rör” för insugsluften.
    Sen kan vi öka kraftimulsernas storlek på de högre varvtalen med hjälp av överladdning av luften. Vi ökar syredensiteten per liter luft via tryckökning. Nu hettas luften upp av både kompression men framför allt av det avgasdrivna turboaggregatet. Varm luft har lägre densitet än svalare luft och genom att leda den av turbon komprimerade luften genom en kylare innan den når förbränningsrummet så kan vi öka syremängden och kraftimpulernas storle några procent till. Tycker man ska poängtera fyllnadsgrad (syremängd) mera än att bara fokusera på varvtalet.
    Mina 2¢
    Cheers

  • PER A

    Sitter precis och sorterar min egna tankar om detta.
    En motors vridmoment skapas av kraftimpulser från motorkolvarna.
    Vevaxelns vevslängar är hävarmar. Kraft gånger hävarm ger vridmoment.
    Men vridmoment per sekund, dvs effekt är en funktion av hur MÅNGA kraftimpulser per sekund som avges och hur STORA kraftimpulserna är. Kraftimpulsernas storlek är en funktion av bränslets mängd och förbränningskaraktär, mängd syre, samt ”timing”. Mängden syre är flaskhalsen. Om vi eftersträvar många kraftimpulser per sekund, så måste vi antingen ha många kolvar i arbete per vevaxelvarv eller ett högt motorvarvtal.
    Om vi talar ”sugmotorer” (egentligen så ogillar jag begreppet ”sug” i allt vad pumpar gäller då det är atmosfärstrycket som fyller ett tomrum eller ”vacuum” så sjunker fyllnadsgraden och därmed syremängden in till förbränningsrummet när varvtalet ökar. Atmosfärstrycket hinner helt enkelt inte med att fylla på med syre. Och i och med etta så minskar kraftimpulserna i storlek när varvtalet ökar. Vridmomentkurvan ”toppar” därför på ett relativt lågt varvtal pga av den lägre fyllnadsgraden ger mera negativt utslag än vad det ökade antalet kraftimpulser gör. En annan orsak som hjälper det utgående vridmoment att avta vid ökat varvtal är att motorns inrefriktion ökar med ökat varvtal.
    En förgasarmotor har lägre fyllnadsgrad en en direktinsprutad motor pga av den strypande ”dysan” i förgasarhalsen. En direktinsprutad motor har mera av ”raka rör” för insugsluften ända in till förbränningsrummet.
    Sen kan vi öka kraftimulsernas storlek på de högre varvtalen med hjälp av överladdning av luften. Vi ökar syredensiteten per liter luft via kompression/tryckökning. Nu hettas ju luften också upp av både kompression men framför allt av det avgasdrivna turboaggregatet. Varm luft har lägre densitet än svalare luft och genom att leda den av turbon komprimerade luften genom en kylare innan den når förbränningsrummet så kan vi öka syremängden och kraftimpulernas storlek några procent till. Tycker man ska poängtera fyllnadsgrad (syremängd) mera än att bara fokusera på varvtalet.
    Mina 2¢
    Cheers

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.